Annas place

Sitter i soffan och torrglor lite på nyheterna. Läser ikapp lite bloggar, blir väldigt dåligt med det under veckorna vanligtvis. Jag är helt slut, en elak förkylning verkar vilja ta mig i sitt grepp, och få mig att slockna. Men envist sitter jag kvar och försöker åstadkomma något vettigt.
Jag skriver på en kommande artikel om trender. Jag har ett kanonspår som jag spånar på, jag hoppas det kan bli av. Hela nästa vecka kommer att bestå av skrivande och plåtande. Jag är hemma på lov, men det betyder inte bara vila. Jag har artiklar att producera, samt ett företag att verkligen dra igång. Jag har alla papper klara, nu är det dags att börja fakturera. Jag har skrivit för många tusenlappar, som jag ännu inte har cashat in.

Ingen träning alls sista tiden, helgen gick bort med seminariet, och nu känner jag mig helrisig. Är dessutom helsvullen i magen och hela kroppen, då det är dags för glada veckan snart. Jag är sötsugen och trött. Usch, avskyr dessa dagar i månaden när kroppen inte får plats i kläderna. Suck.

Imorgon drar jag förhoppningsvis ner till Linköping och umgås med Eriks familj. Hoppas bara att jag mår bättre då, ska gå och lägga mig supertidigt ikväll.

En inspirerande och fantastisk helg, har det varit på Grävseminariet i Örebro. 500 granskande journalister samlas och utbyter idéer, debatterar och partajar ihop. Jag har lärt mig så mycket, ovärderlig kunskap. Proffsen från ex. Kaliber och Uppdrag Granskning pratar om sina program och inspurerar.

Och jag har nätverkat, och lyckats få mig en form av mentor. En otroligt begåvad och rutinerad journalist som har gått med på att bolla idéer och samtala lite med mig om min yrkeskarriär. Häftigt!

Jag är helt färdig, sista veckan har varit så jobbig i skolan, och helgen har inte bjudit på mycket sömn. Idag är det slappdag, har gjort en intervju och shoppat ett par underbara skinnstövlar för ofattbara 250 kronor på Bianco. I love!

Imorgon kommer Fredrik Strage till klassen och föreläser om kultur- och nöjesjournalistik. På torsdag går jag på påsklov och har 11 dagar ledigt. Ser fram emot det!

"Du våldtar din kropp å det grövsta"

säger Anna Skipper till den energidrycksberoende 18-åringen.

Hon är väl för härlig...



Man känner sig alltid lite bättre och lite smartare, när man tittar på såna här program. Det är väl därför de säljer.
Men herregud, hur tänker vissa? Jag menar red bull, kebab och ostmackor. Inte helt okej kosthållning om man vill överleva sin 30-årsdag....

Jag äcklas verkligen över den 40-åriga företagschefen, som ordnat gruppsexträffar med unga tjejer. Det är helt absurt, vad man utnyttjar unga, och framför allt tjejer för en massa skit. Jag undrar om den genen hos män någonsin kommer att kunna experimenteras bort. Det där draget som få, men allt för många, av det manliga könet har, som gör att de måste köpa sig sexuell njutning och makt.
Vi människor i gemen känns ju programmerade att göra allt vi kan, för att få det vi vill, så enkelt som möjligt.

En diskussion här i huset under gårdagskvällen, om godhet, har fått mig att tänka långt och länge på mitt eget beteende. Jag pratar ofta om hur jag idag inte har lika mycket vänner, jag är mer upptagen och fokuserad på mig själv. Och att jag tycker om det.

Men jag började fundera över hur jag brukade vara. För kanske 10 år sen, eller ännu mindre. Och svaret är att jag faktiskt brukade se folk. På ett helt annat sätt. Det var mer viktigt att vara vänlig och uppmärksam. Inte bara för att vara snäll, utan också för att själv bli omtyckt.

Vad hände på vägen, som gjorde mig mer självcentrerad? Ålder, trötthet, (bitterhet?) eller bara glömska? Jag vet inte, men en sak jag vet är att jag faktiskt ska försöka tänka på att uppmärksamma de runt omkring mig lite mer.

Man behöver inte vara vänner, för att vara vänlig!

Just nu är jag så less på allt.
Det är lite för mycket på alla håll och kanter och mitt humör tar stryk. Ångesten kryper sakta fram i bröstet och jag vill inte ha den där.

Mest av allt är jag stressad, men sen har jag även en sjukt jobbig boendesituation i Sthlm där jag bor under veckorna. Om den inte löser sig snart blir jag tokig. Det är riktigt jobbigt att behöva bo ihop med folk som man verkligen ogillar. Helt ohållbart i längden och nu börjar det kännas hur mycket det påverkar en.

Efter flera husmöten, där vi i princip sitter 5 pers mot 2 pers och kastar skit på varandra, så har vi inte kommit någonstans. Jag försöker koppla bort strulet nu under helgen när jag är hemma hos min fina Erik. Men tyvärr får han lida för mitt humör.

Hoppas verkligen att jag kan sova bort det. Inte ens ett riktigt bra benpass som jag rev av vid lunch idag, hjälpte. Lyckoendorfiner av träning får man bara om man mår bra.

Ledsen att första inlägget på typ en vecka bara blir en massa skräp, men det är så det känns nu.

Till råga på allt så har jag glömt min sminkväska i skolan och får inte tillbaka den förrän måndag. Så jag är sur OCH ser ut som skit.

Idag är en sån där dag när jag bara har njutit av livet. Allting har varit sådär perfekt, jag bara älskar det!
Jag behövde verkligen en sån här dag, för att fortsätta orka med. Ett styrketräningspass för hjärnan, en mental spa-dag, vad det nu ska kallas.

Jag lekte med mina underbara bröder i lekparken på förmiddagen. Solen sken och pojkarna skrattade. Deras skratt är verkligen det bästa jag vet.

Eftermiddagen spenderades med Erik ute på hoppklubben. Jag har kramat sönder honom idag, hela mitt hjärta är fullt av glädje och små kolsyrebubblor som rinner genom kroppen och spricker ut i lyckorus. Corny? Japp, och jag älskar det!



På hoppklubben satt jag och solade på altanen. Drack kaffe och tittade på galningarna som ramlade från himlen.

Nu på kvällen har Maria varit här och fikat. Min fina vän!


Det var alldeles för länge sen vi sågs och tiden räckte verkligen inte till för allt vi ville säga. Vi pratade mycket kring ålder, livsstil, framtidsplaner, hur man väljer att leva. Så många av våra vänner har redan familj och barn. Både jag och Maria har ju killar, sambos till och med. Men det känns rätt avlägset med det andra, det riktigt stadgade. Jag vill verkligen ha det, gärna inom ett par år. Men jag har ingen brådska, jag vill ha nån form av karriär, och Erik ska ju ut och flyga i världen. Vem vet vart vi hamnar och när vi har tillräckligt med lugn omkring oss för att ha tid med en bebis.

Jag är väldigt nöjd med mitt liv och vad jag har gjort med de 8 år som gått sedan jag tog studenten. Ångrar inte nånting. även om jag har varit riktigt nere och ledsen och uppgiven stundtals.
Jag har bott utomlands, träffat folk, jobbat på massor av olika ställen, upplevt hjärtesorg och galen förälskelse. Jag har pluggat mycket och rest endel.

Jag känner mig berikad på livet och på mina erfarenheter. Jag tror aldrig jag skulle kunna vara nöjd med att bo kvar på samma ställe som när jag var liten, bilda familj och jobba med något på den lilla orten där jag kommer från. Det är liksom inte för mig. Vissa verkar vara så nöjda med livet, som lunkar på med barn jobb och semestrar. Veckans höjdpunkt  är att se vem som åker ut i Lets Dance. Det får mig att rysa.

Jag drömmer om ett stort hus och ett familjeliv. Men det gör inget att det dröjer.
Kärleken väntar!

Hem kommen från ett riktigt segt benpass. Hade absolut inget tryck, trots bra uppladdning med mat och vila.
Känner av en sträckning på insida lår, så jag hade ont i vissa övningar. Då valde jag att minska på vikterna och köra lite fler mjuka reps i stället.

Har även en ond axel, vet inte om det också är nån stäckning eller låsning. Men ont gör det. Körde hantellyft framåt (axlar) i förrgår och började nästan grina när jag körde vänster arm. Så gick ner ett par kilo med hantlarna och fortsatte. Kanske var dumt.



Nu längtar jag verkligen tillbaka till Dubai. Värme och ledighet är allt jag vill ha!

Ska laga fläskfilépasta ikväll. Och försöka få Erik att titta på melodifestivalen med mig. Men det lär ju inte gå.

Säger bara heja Agnes!!! Vilken pingla, och vilken låt!

Vid mitt skrivbord på praktiken, för nästan en månad sen nu.


Gick förbi experts skyltfönster och hittade en bild på Erik som landar sin fallskärm. Coolt!


Lekte med mina bröder på Zetterlunds.


Klädde mig lite fint för finbesök!


Hittade tre killar i min säng.


Gjorde en rolig inbakad fläta på mig själv.

Trött och stressad just nu. Alldeles för lätt att gå överstyr när det gäller planeringskalendern.
Ska vila ikväll, men helgen är fullproppad med måsten så det blir inga slappa dagar direkt. Har dock bestämt att jag och Erik ska umgås själva denna helg. Jag gillar verkligen våra vänner, men vi har haft dåligt med tid bara för varandra. Så det blir nog hämtmat (orka laga) och filmkväll både fredag och lördag. Gott så!

Imorgon:
Ringa och reka intervjuer inför nästa veckas tv-reportage. Behöver få ett par politiker att ställa upp, och så behöver jag ett "case" som det så fint heter. En drabbad.

Dessutom måste jag skriva en himla massa, dels för skolan, dels annat. Och så blir det träning, och kanske jobb ett par timmar. Och jag vill gärna träffa mina bröder också.

Nu:
Försöka installera om Office-paketet som helt har gett upp. Utan det är jag i princip slut som yrkeskvinna...

Nu kommer författaren till boken "Svensk Maffia" på besök hos oss och ska föreläsa om kriminaljournalistik.


Bild: publicistklubben.se

Spännande!

Sitter och dricker kaffe och läser nyheter. Skönt med en lugn måndagmorgon, när jag går upp i tid och kan ta det lugnt. Hatar att stressa på morgonen, sover hellre en timme mindre för att slippa det. Har aldrig förstått de som ställer klockan en kvart innan det är dags att dra. Funkar inte för mig, vill ha minst 1,5 timmar.

Vi så "The Wrestler" igår kväll. En väldigt rörande, men ändå mysig historia om en uttjänt wrestlare i USA som kämpar för att göra nån form av comeback. Kroppen är trasig, liksom hans relationer till människorna i hans liv. Mickey Rourke gör verkligen en dunderprestation, jag kan förstå att han blev Oscarsnominerad. Han är fenomenal. Så är även Marissa Tomei, som spelar en lite för gammal, och lite för sorgsen strippa.


Bild från Fox

I rasande takt har jag avverkat Stephen Kings handbok i skrivkonst "Att skriva". Nu är väl inte författardrömmend den största jag har, men visst vore det kul att skriva en bok. Hans förmaningar lyder dock: Skriv skriv skriv, varje dag utan uppehåll, skriv lite mer och när du är klar, skriv om.
Vet inte om det är grejen för mig, jag är lite för lättvindig och otålig för att sitta med en text mer än någon dag. För mig tar genomsnittsartikeln mellan 30-60 minuter att skriva. Naturligtvis inte inräknat research och intervjuer.

Jag har idag skrivit klart intervjun jag gjorde med TV4 reportern Anders Pihlblad i veckan. En liten miniatyrstudie i hur det är att vara politisk reporter, hur arbetet går till. Det var superkul att träffa honom, han visade runt mig lite på 4:an, riktigt inspirerande!

Nu är det dags att skriva recensionen på Stephen Kings bok, deadline imorgon. Innan dess ska jag bege mig till gymmet och riva av ett pass bröst/biceps. Sen ska det väl kikas på någon film, och så ska jag kolla igen helgens nyheter på svt play rapport. Grymt bra om man inte hinner kika 19.30 sändningarna varje dag.

Erik sitter vid datorn och nyser. Han låter precis som min pappa gör när han nyser. Ungefär lika högt, aggressivt och överumplande, så jag som hör nysningen tror att en bomb precis sprängts och att jag ska få en hjärtattack.
How peculiar!

Gick upp sent idag. Vaknade först 06.45 av ren vana, men lyckades efter mycket om och men somna om. Sen blev det en mysmorgon i sängen med frukost och nyhetsmorgon och lite kramar ; )

Körde ett cardiopass på gymmet, 40 minuter på löpbandet. Jag sprang inte, mina ben är på tok för möra för det efter torsdagens benpass. Men det blev riktigt snabb gång på lutning 6, så tufft var det. Svetten rann som vatten.

Har städat och pysslat lite hemma, nu är det skinande rent och det doftar underbart av citronrengöring. Jag har bytt gardiner i köket, och duk på bordet. Snart är det dags att börja med maten, tror att Fredrik och Yasmina kommer runt 18.30. Vi ska äta oxfile, med ugnsgrönsaker och grönpepparsås. Till förrätt blir det lite toast och till dessert Eriks special Omali, med nötter, kokos, russin och massa gott.


Stressar som vanligt upp mig när jag har massa saker att göra. Det är artiklar att skriva, böcker att läsa ut, räkningar att betala, samtal att ringa, mat som ska handlas och lagas, det ska tvättas, städas och på toppen av det ska man ju se fin ut också. Ibland är mina helger mer jobbiga är sköna.
Vi har nästa alltid besök av folk och det blir liksom inte så mycket egentid för mig och Erik. Inget fel med det, vi gillar att socialisera. Men ibland känner jag bara att alla måsten tar bort glädjen från det man borde njuta av.
Imorse hade jag hade en lång lista på saker att göra. Sen skulle jag hinna träna, och så kom Emma och Nils förbi på en kaffe. Som vanligt rycker min kloka sambo in och säger åt mig att ta det lugnt. Idag är det lördag, skit i allt pappersarbete och ta det imorgon istället. Och det gör väl inget om vi faktiskt pysslar med maten när gästerna har kommit. Allt måste ju inte vara klart på sekunden. Det är ju rätt mysigt att umgås i köket.

Erik tar ned mig på jorden, och det älskar jag honom för. Istället för att tycka att det är jobbigt, så har jag lyckats njuta av dagen.

Så har ännu en dag gått i mitt fina liv. Vad har hänt?
Jag har både gråtit, skrattat, varit svinförbannad och jätteglad.

Detaljer?

Jag gick till jobbet och kom hem. Möttes av ett kuvert från CSN helvetet som vill ha tillbaka pengar från mig. Nu.
Jag som börjar komma på fötter ekonomiskt får en jävla käftsmäll igen. Ungefär 16 papp måste jag hosta upp. Jag satte mig i soffan och började grina av uppgivenhet. För tusan, att det alltid ska vara nåt....

Erik satte sig bredvid mig, tog mig i handen och sa "gumman, det här är skit. Men vi löser det, du får låna pengar och slipper oroa dig. Tänk på vad du har istället, tak över huvudet och mat på bordet. Vad är 16 tusen, egentligen...."

Det låter tarvligt, men helt ärligt så lät det så bra när han sa det. Pengar är pengar, de skulle ju ändå betalas tillbaka förr eller senare. Men det stör mig ändå att man inte får tjäna mer pengar som student.

Det slutade i alla fall med gråt och skratt om vart annat när Erik gjorde allt för att få mig på bättre humör.



Åkte hem till mor ett par timmar och lekte med småbrorsorna. Tränade på att skriva bokstäver, och så ritade vi troll.

Kom hem och satte igång med att strukturera om hela garderoben (jag vet, galet ryck). Fick ett utbrott när Erik skulle kommentera hur jag hanterade skruvmejseln (gaah låt mig vara eller hjälp till, liksom).
Var på dåligt humör jättelänge, eftersom det gick åt skogen allting. Men nu är det fint i garderoben, lite utrensat, och så har jag satt upp lite fler hyllor.

Åkte till Ikea och köpte ett par serveringsskålar. Slängde med ett set glas som var supersöta. "Godismix" heter de.


En sväng på Ica maxi för att köpa mat och grejer inför middagen imorgon, får besök från Stockholm.

Nu sitter det ett gäng killar i köket och skrattar, tar en öl och snackar fallskärmshoppning. Jag har dragit mig tillbaka till datorn, ska snart duscha och hoppa i säng. Vilodag från gymmet men imorgon är det bröst och biceps som ska pumpas.

Vaknade tidigt av mig själv. Älskar dessa dagar när man kan strosa omkring hemma, se på nyheter, sminka sig i lugn och ro, och dricka flera koppar kaffe utan att få magont. Jag börjar jobba klockan 10, jag ska öppna i butiken. Körde min första riktiga dag igår och jobbade 10-17. Idag ska jag bara jobba till 11.30 ungefär, väldigt kort. Men eftermiddagen är fullbokad med annat. Träffa småbröderna, åka till skatteverket (love it), storhandla, städa och skriva lite.

Funderar lite över sommaren. Jag har ju fått sommarvikariat på VLT, helt underbart. Jag skickade in en ansökan i mitten av februari, och i tisdags ringde de och sa att de ville erbjuda mig platsen. Ingen intervju eller någonting, jag får platsen på lokalredaktionen där jag gjorde praktik. Anatar att det var nog för att de skulle få känna på vilken stjärna jag är, haha.

Vi sätter igång med TV produktion i skolan nästa vecka. Vi ska göra egna nyhetsreportage, både filma och vara reportrar. Jag hoppas att jag kan använda den erfarenheten och sen ta mig in på webb TV under slutet av sommaren. Vi får se hur det går, kul ska det bli i alla fall.

Jag känner mig inspirerad som tusan inför mitt jobb just nu. Jag har haft mina tvivel, och senast igår kom en ny rapport som säger att det är galet att utbilda sig till journalist. Känns som att jag hört den förr, inte fasen har det stoppat mig. Jag gör det jag drömmer om och jag tror jag är stark nog att stå emot dåliga prognoser.

Vi hade utvecklingssamtal på skolan i veckan, och min lärare sa att allt verkar gå bra. Hon trodde att jag skulle passa bra som frilansare, då jag har mycket egna idéer och är kreativ, men också för att jag är strukturerad och jobbar bra under press. Hon sa också att jag har ett guldläge, då min kille flyger reguljärt, att följa med honom till olika länder för en billig penning, och sen skriva därifrån. Hon satte verkligen orden i munnen på mig. Det är precis så diskussionerna går hemma hos oss nu, att jag drömmer om att kunna frilansa utomlands. Vi får se vart det bär. Inte de lättaste yrkena att kombinera med familj kanske, men det ligger ju ännu i framtiden.

Hemkommen efter ett tungt benpass på gymmet. Kommer ha stora problem att gå framöver.
Igår körde jag rygg, axlar och triceps. Blev ett långt pass, då jag kände att jag hade massor av energi, trots tunga vikter och god kontakt. Det är min förkylning som är borta. Kroppen mår bra, och då mår jag bra.

Flyger fram som på små moln när energin finns. Bra mat och bra sömn, det är allt jag behöver!
Jag och Erik myser som aldrig förr. Förbaskat så nykär man kan bli ibland, det är härligt.



Godnatt på er!

Nu har fjärde bröllposinbjudningen för kommande säsong landat i brevlådan. Det är verkligen helt underbart kul att få fira mina vänners kärlek. Men om det är någon mer där ute som planerar att gifta sig och bjuda mig, så får ni hemskt gärna ordna med ett vinterbröllop. Jag vet inte jag hinner mer : )

Fyra bröllop och en begravning skämtade Samuel i skolan om. Oj, tänkte jag. Hoppas verkligen inte, det vore ju bara för ironiskt.

Jag undrade alltid förr om åren, när jag sålde kläder till damer i medelålder, varför jag aldrig varit på nåt bröllop. När våren och sommaren närmade sig jagade kvinnorna frenetiskt efter kläder som skulle funka på alla sommarens tillställningar.
Det verkade vara fullt upp för all.
"Men jag då?" undrade jag. Jag var på mina föräldrars bröllop när jag var 5. Sen min morbrors när jag var typ 10. Sen inga mer. Förrän förra året, då vi gick på Eriks kompis bröllop.
Och nu rasar inbjudningarna in... Det måste ju verkligen betyda en sak, och en sak allena.

Nu är jag vuxen på riktigt.
Dags att börja jaga festkläder!

Jag har haft fullt upp de sista dagarna, och bloggen får stryka lite på foten.

Ikväll åker jag hem, och då kommer nog ett gäng uppdateringar, så håll ut kära ni = )