Annas place

Idag är en sån där dag när jag bara har njutit av livet. Allting har varit sådär perfekt, jag bara älskar det!
Jag behövde verkligen en sån här dag, för att fortsätta orka med. Ett styrketräningspass för hjärnan, en mental spa-dag, vad det nu ska kallas.

Jag lekte med mina underbara bröder i lekparken på förmiddagen. Solen sken och pojkarna skrattade. Deras skratt är verkligen det bästa jag vet.

Eftermiddagen spenderades med Erik ute på hoppklubben. Jag har kramat sönder honom idag, hela mitt hjärta är fullt av glädje och små kolsyrebubblor som rinner genom kroppen och spricker ut i lyckorus. Corny? Japp, och jag älskar det!



På hoppklubben satt jag och solade på altanen. Drack kaffe och tittade på galningarna som ramlade från himlen.

Nu på kvällen har Maria varit här och fikat. Min fina vän!


Det var alldeles för länge sen vi sågs och tiden räckte verkligen inte till för allt vi ville säga. Vi pratade mycket kring ålder, livsstil, framtidsplaner, hur man väljer att leva. Så många av våra vänner har redan familj och barn. Både jag och Maria har ju killar, sambos till och med. Men det känns rätt avlägset med det andra, det riktigt stadgade. Jag vill verkligen ha det, gärna inom ett par år. Men jag har ingen brådska, jag vill ha nån form av karriär, och Erik ska ju ut och flyga i världen. Vem vet vart vi hamnar och när vi har tillräckligt med lugn omkring oss för att ha tid med en bebis.

Jag är väldigt nöjd med mitt liv och vad jag har gjort med de 8 år som gått sedan jag tog studenten. Ångrar inte nånting. även om jag har varit riktigt nere och ledsen och uppgiven stundtals.
Jag har bott utomlands, träffat folk, jobbat på massor av olika ställen, upplevt hjärtesorg och galen förälskelse. Jag har pluggat mycket och rest endel.

Jag känner mig berikad på livet och på mina erfarenheter. Jag tror aldrig jag skulle kunna vara nöjd med att bo kvar på samma ställe som när jag var liten, bilda familj och jobba med något på den lilla orten där jag kommer från. Det är liksom inte för mig. Vissa verkar vara så nöjda med livet, som lunkar på med barn jobb och semestrar. Veckans höjdpunkt  är att se vem som åker ut i Lets Dance. Det får mig att rysa.

Jag drömmer om ett stort hus och ett familjeliv. Men det gör inget att det dröjer.
Kärleken väntar!