Snälla snälla...


Jag äcklas verkligen över den 40-åriga företagschefen, som ordnat gruppsexträffar med unga tjejer. Det är helt absurt, vad man utnyttjar unga, och framför allt tjejer för en massa skit. Jag undrar om den genen hos män någonsin kommer att kunna experimenteras bort. Det där draget som få, men allt för många, av det manliga könet har, som gör att de måste köpa sig sexuell njutning och makt.
Vi människor i gemen känns ju programmerade att göra allt vi kan, för att få det vi vill, så enkelt som möjligt.

En diskussion här i huset under gårdagskvällen, om godhet, har fått mig att tänka långt och länge på mitt eget beteende. Jag pratar ofta om hur jag idag inte har lika mycket vänner, jag är mer upptagen och fokuserad på mig själv. Och att jag tycker om det.

Men jag började fundera över hur jag brukade vara. För kanske 10 år sen, eller ännu mindre. Och svaret är att jag faktiskt brukade se folk. På ett helt annat sätt. Det var mer viktigt att vara vänlig och uppmärksam. Inte bara för att vara snäll, utan också för att själv bli omtyckt.

Vad hände på vägen, som gjorde mig mer självcentrerad? Ålder, trötthet, (bitterhet?) eller bara glömska? Jag vet inte, men en sak jag vet är att jag faktiskt ska försöka tänka på att uppmärksamma de runt omkring mig lite mer.

Man behöver inte vara vänner, för att vara vänlig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0